Adventskalender - trettonde december

”Hör du inte vad jag säger? Det är inte morgon än” grymtar Alice men Hejkon Bacon fortsätter att buffa på henne tills hon suckandes slänger täcket åt sidan och sätter sig upp. ” Alice klipper med ögonen, helst skulle hon lägga sig ned och sova länge till men när hon ser att Hejkon Bacon börjar krafsa på hennes lusselinne skakar hon på huvudet och lockar på grisen. Hon tittar sig omkring och där, på hennes skrivbord, ligger något brunt. ”Titta Hejkon Bacon” säger hon, ”här är dräkten som pappa gjorde till dig i natt. Vill du prova?” Om Hejkon Bacon vill? Hon dansar runt, runt och grymtar nöjt. ”Om du inte tänker stå still så jag kan stätta på dig din dräkt så tänker jag sova igen” fräser Alice och då stannar Hejkon Bacon bums. Alice trär den bruna dräkten över Hejkon Bacons huvud och hjälper henne att få igenom benen också. När den sitter ordentligt går Hejkon Bacon fram till spegel och oj så fin hon är! Alldeles pepparkaksbrun och med vita prickar på sidorna. Medan Alice gör sig i ordning återupptar Hejkon Bacon sin dans och buffar på sina griskompisar för att de ska titta riktigt ordentligt. Egentligen är det synd att de inte får vara med och lussa men nu är Alice klar så nu måste de gå.

Alice går mot sin pappas sovrum men Hejkon Bacon går in i köket och knuffar på skafferiet.

”Vad är det nu då?” suckar Alice när hon kommer in i köket. ”Varför väckte du mig om du inte vill lussa?” Hejkon Bacon fortsätter att knuffa på skafferiet. ” Lägg av, ingen kommer att vilja ha lussekatter så här tidigt.” säger Alice men öppnar ändå ett skåp och tar fram en bricka. När hon har lagt upp fyra lussekatter på brickan buffar Hejkon Bacon på en röd plåtask. Alice blänger på sin gris men lägger upp fyra pepparkakor också. ”Så, kan vi lussa nu?” frågar hon men Hejkon Bacon har redan sprungit iväg och trampar nu utanför pappas dörr.

”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva” sjunger Alice när hon puttar upp dörren med foten.

”Va” säger pappa och sträcker sig efter väckarklockan. Sen tittar han på Alice och frågar varför hon lussar utan Hejkon Bacon.

”Heeeejkooon” vrålar Alice när hon ser att Hejkon Bacon nu står och stångar på Pontus dörr. ”Pappa….” hickar hon och då går pappa upp och till Pontus dörr. Han föser undan grisen med foten, öppnar dörren och går in och sätter sig på Pontus säng.

”Jag sa ju att jag inte ville vara med på lussetåget” mumlar Pontus och lägger kudden över huvudet.

”Pontus, snälla….” mumlar pappa, ”jag tror inte att vi får sova innan Hejkon Bacon har fått lussa.”

”Ja, ja” säger Pontus och masar sig upp till halvsittande, ”inte visste jag att det var en diktatorgris vi hade skaffat.”

Och så kan Alice äntligen börja sjunga igen. Och Hejkon Bacon sjunger också. Efter luciasången är det hennes favoritsång så den sjunger de två gånger.

”Tre gubbar, tre gubbar och en gris från Pepparkakeland,
till julen, till julen vi komma hand i hand.
Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis,
de ville inte resa från vårt ris.”

Pappa klappar händerna, Pontus snarkar och Hejkon Bacon dansar. Äntligen har hon fått lussa och sången är ju jättebra nu.

”Får jag sova nu?” gäspar Alice och traskar iväg till sitt rum där hon kryper ned i sängen med lucialinne och glitter fortfarande på. Fast Hejkon Bacon vill inte sova, hon vill fika. På fyra lussekatter och fyra pepparkakor. Lucia är gott!