fredag 31 juli 2015

Glädje


Här i Stockholm pågår ju Pride för fullt och för mig är det förknippat med glädje. Hemma hos oss värmer småttingarna redan upp för paraden : ) Sida vid sida med glädjen finns det samtidigt en sorg över att Pride, som evenemang, fortfarande behövs. Sorg över att det inte är självklart att kärlek kan se ut på olika sätt.

Att då mötas av denna syn när man på vägen hem knatar förbi ett dagis värmer mer än jag kan beskriva.

En målad regnbågsmatta vid grinden där barnen går varje dag. Vackert och viktigt!

Ha en fin fredag och jag önskar er alla glädje och kärlek, på det sätt som passar för just dig.





Fler tolkningar hittar ni här.

fredag 24 juli 2015

God Jul ...eller natur var det ju (fotoutmaning...)

Natur är dagens temat för fotoutmaningen idag och det finns ju hur mycket som helst att fota känner jag. Men vädret, detta tjat om väder, har fått mig att tänka på naturens krafter. Hur mycket som är normal variation och hur mycket är vi som sabbar ekosystemet är svårt att säga när det gäller just en sommar men i det stora hela så tänker jag att vi redan har ställt till det rejält och att det krävs både tvärnit och helomvändning. Privat kan en ju göra en del och visst försöker jag hålla mig till eko, och även reko, och sopsortera och så men sen blir det ju den där flygresan för att besöka något annat land, eller den där hyrbilen för att det blir mycket billigare än tåg- eller bussbiljett och...
Naturen slår tillbaks?

Ibland när naturkrafterna är igång kan jag lätt ta till mig alla historier om knytt och oknytt. Som när vi hade oljat in altanen och utemöblerna. Prognosen sa uppehåll både den dagen och dagen därpå. Men så kommer ett sånt där litet men kolmörkt moln och placerar sig ovanför oss. Det kändes ungefär som i Truman Show. Vi kunde fortfarande se den blå himlen med sin gnistrande sol men över oss vräkte det ned. Och mitt i det där svärandet över dels över att oljan nu rann ned i marken, typiskt obra, och dels över att vi skulle bli tvungna att göra om jobbet så gillade jag den härliga ljuseffekten som blev.

Förutom den fysiska aspekten av naturkrafterna så har vi ju den psykiska. Och den har en stark inverkan på mig. Dels detta med hur bra jag mår av att vara ute i skogen, på klippor, vara nära vatten. Dels detta med att jag älskar värme och att leva i kjol eller shorts. När hösten kommer och säger att det är dags att ta på långbyxorna så känner jag det som ett personligt påhopp. Jag vill ju inte! Men som den fryskott jag är så viker jag mig. Men den här sommaren har ställt till det i huvudet på mig. Jag har redan vikt mig ett antal gånger och dragit på mig jeansen för att inte tala om vindjackan. Så trots att det också har varit fina dagar, och jag lever på om hoppet om fler sådana, så gör långbyxor och höstruskskänsla att jag börjar komma i julpysselstämning. I veckan köpte jag den första julklappen och sedan dess har det kliat i fingrarna att få pyssla ihop ett paket och att pyssla fler julklappar. Men jag intalar mig att jag snart kommer sommarbada igen och att julpysslandet får vänta. Fast häromdagen stod jag ändå där på loppisen och höll i en sån perfekt kistgrund för att ge brorsonen en piratkistepysselstund i julklapp. Men vem vet om ungen fortfarande gillar pirater om knappt ett halvår...

Ungefär lika långt som det är kvar till jul, ungefär lika långt har vi kvar av den här roliga fotoutmaningen. Vi hinner ju med ett tema på juldagen. Andras tolkningar av dagens tema ser ni här.




söndag 19 juli 2015

Man får visst leka med maten (Monthly Makers juli)

Denna månad har Monthly Makers rymden som tema, det svåraste temat hittills tyckte jag. Inte att komma på något att göra på rymdtema, utan att komma på något som jag ville ha kvar. Ett tag funderade jag på att bygga ihop en astronaut av saker från sopsorteringen, fota och sedan sopsortera igen. Eller att skriva en berättelse som utspelar sig i rymden, för jag är väldigt inne i skrivandet just nu. Jättekul vissa dagar och segt andra. Och vissa dagar så blir det inte en endaste bokstav på pränt men jag bär med mig historierna ändå och rätt som det är så skriver jag igen på någon av dem.

Efter att ha lunchat på sthlm raw och köpt med goda bollar därifrån så hade jag en idé om att göra en boll för varje planet och en för solen och bjuda på rymdfika. Men det har inte varit läge att ordna en fika så det föll. I alla fall just nu, jag tycker idén är kul och leker kanske vidare med den senare. Sedan tänkte jag på en himla massa annat men landade hela tiden i att jag inte vill göra något pynt som blir ståendes och just nu är det inget annat som vi behöver. Återstod då att dekorera något befintligt men jag insåg att jag är nöjd som vi har det här hemma nu. Det enda rymdrelaterade som jag skulle vilja ha är en tardis, en såndär som Doctor Who har. Tänk så praktiskt att ha en liten garderob som på insidan är ofantligt stor.

Sedan började jag leka med former och landade igen i något ätbart...



Mixade bönor med lte salt på för glittereffekten, marinerade och stekta skivor av aubergine som travats och så raketfenor och stjärnor av råa morötter. Till det åt vi morötter som hade ångkokats i vatten med smör och salt i.

En extra bonus är att spadet från ångkoket blev jättegott, smakade morots-smör-salt. Så jag ville ta tillvara på det och testade att lägga ned glasnudlar, de blev verkligen supergoda. Så goda så att själva spadet också sparades, tänker att det ska få bli grund i någon soppa framöver.

Denna månad är det här som samlingsinlägget kommer att dyka upp efter den 25/7.

fredag 17 juli 2015

Upp och ned (fotoutmaning...)




Härligt, härligt. Och roligt att fota när man badar, det blev en hel del roliga grimaser och poser. Badandet gav helt klart mersmak så nu hoppas jag på fler soliga dagar.


Hur upp och ned andra har varit kan ni se hos Fröken Foto. Det ska jag ta och kolla på morgon, då ska jag också kolla på hur förra veckans tema tolkades, har totalt missat det. Så ni som gladde mig med kommentarer får ursäkta dröjsmålet med reaktion. Glad blev jag i alla fall som sagt.

måndag 13 juli 2015

Dag fyra och fem eller nått sånt

I lördags var ju dag fyra på den där utmaningen jag hade fått på fb. Och igår var dag fem och därmed sista dagen. Men jag var inte så jätteaktiv på fb för jag var hos mina föräldrar och hade det bra. DenDär var med också och på lördagen var vi alla fyra in till min bror med familj för poolparty och grill. Grill blev det men den nya poolen var för kall så DenDär och jag drog in till stan och kollade in  OpenArt istället. Försökte få med brorson bus som guide då han hade varit där med dagis men han bangade.

Helgen bestod av, förutom trevligt häng, av en massa god mat. I utmaningen så skulle man ju lägga upp ett foto per dag på något som man hade gjort men jag vet inte om "äta" räknas dit :-) Min mamma hade gjort en bönsalsa på eget recept och brorsans fru hade gjort en massa mexikansk mat. Idag har jag slagit ihop tre olika grejer och gjort en egen salsa. Tänker att jag sa göra lite fler olika röror, så gott att bara kunna ta fram ur kylen och pytsa upp god mat som också är nyttig.

I söndags promenerade vi lite och jag blev paff över att blåbären var mogna. Sommaren har ju inte börjat än på riktigt och så kommer kullarna och lyser blått. Men gott var det med lite spontanfika vid min barndoms badsjö. Dock blev det inget bad denna helg, vattentemperaturen var ok men det var blåsigt och molnigt. Just när vi skulle gå hem så kom solen fram och då lockade det rejält kan jag säga men bristen på handduk fick mig att avstå då solen var så opålitlig. 

fredag 10 juli 2015

Trä (fotoutmaning...)

Innan sommarlovet så hade några dagis här i närheten utställning på torget. Där var hand- och fotavtryck och berättelser om vad de skulle vara och göra om trettio år. En massa nya yrken var det, sånt som de ansåg kommer behövas i denna väldigt avlägsna framtid.

I utställningen så fanns det även spindlar, tillverkade av piprensare och pärlor. Jag blev väldigt förtjust i dessa och någon dag senare besökte jag en loppis i jakt på pärlor. Hittade sådär lagom många i en honungsburk. Piprensare hade jag redan hemma så nu var det bara att trä upp pärlorna på piprensarna och knåpa ihop en spindel. Fast det har liksom inte har blivit gjort än.
Spiders to be...

Såhär såg i alla fall en spindel ut på utställningen:


Här ser du hur andra har tolkat dagens tema.

torsdag 9 juli 2015

På den andra dagen

Imorse var det soligt och härligt varmt så jag gick direkt ut på en promenad. Det var jag glad för just då men även resten av dagen då regnet har öst ned. Öst sådär så det ser ut som man har en randig mörk gardin utanför fönstret.

Hela dagen har jag haft en såndär fixaenergi som lämpar sig för snabba saker där man inte behöver tänka så mycket. Såntdär typ kånka en möbel hit, slänga nått annat dit. Tyvärr fanns inga sådana projekt så jag tog, mot bättre vetande itag med 90-talet i albumfixandet. För två år sen eller nått så rensade jag ur en massa foton men kom inte så långt så jag flyttade ihop återstående bilder. 80-talet gick jag igenom för ett bra tag sedan men sen blev grejerna undanstuvade igen.


Nu är det alltså 90-talet som gäller, gymnasietiden. Många foton är det och ibland även dagboksanteckningar från resor. Dessa har tidigare suttit i en separat pärm men nu blandar jag foton och diverse annat i mina album. Min rastlösa fixarenergi kom till nytta när jag gick igenom papperspärmen, jag tycker liksom inte längre att det är nödvändigt att spara ALLA metrokuponger från Parissemestern... Nu ligger allt 90-talsrelaterat som ska sorteras in uppdelat på respektive årtal ovanpå bordet och fotoalbumen ligger redo under bordet.

När jag kör igång med något sånt här så märks det att vi bor på liten yta, vi kommer vara utan matbord tills jag är klar. Så jag hoppas verkligen att solen kommer tillbaks så vi kan picknicka. Det gjorde vi i och för sig även idag, på en filt på golvet :-)

onsdag 8 juli 2015

Utmanad, svarar med kakor

Det har varit lite si och så med det kreativa på sistone. Skrivit har jag ju gjort men jag har inte haft ro att förlora mig i något annat skapande på det där underbara lustfyllda sättet. Passande då att jag fick en spark i baken via en utmaning på fb. I fem dagar ska jag visa upp något som jag har gjort den dagen.  Jag mjukstartar lite med att visa kakorna som jag bakade. Receptet hittade jag för länge sedan hos Sara men hann glömma bort det både en och två gånger. Men när jag väl hade bakat och smakat så går de inte att glömma. Såååå goda! Och smidiga också för de är glutenfria, laktosfria (om man använder rätt choklad), vegan och utan både vitt socker och mjöl. Så man kan bjuda de flesta vänner på dessa :-)



Tanken är att jag på fb ska utmana en person per dag som de följande fem dagarna ska visa upp något de har gjort. Men jag utmanar alla som känner att de behöver den där sparken i baken. Och så utmanar jag alla att testa receptet även om ni tänker "det där kan väl inte bli gott". För gott det blir det!

Jag har modifierat receptet lite eftersom jag är mer förtjust i lite bitter chokladsmak än söt sådan. Har ändå skrivit in orginalingredienserna också så ni med kan prova er fram till vsd ni gillar bäst.



Chilichokladkakor med tranbär
2 msk linfrön eller chiafrön (jag har hittills använd chia)
3/4 dl vatten (i receptet står lönnsirap eller flytande honung men jag har minskat och minskat på den mängde och nu kör jag utan)
1/2 tsk äkta vaniljpulver
2 dl kokta svarta bönor
2 msk kokosolja
3/4 dl kakao
1/2 tsk kajennpeppar
3/4 dl hackad mörk choklad (70 %)
1/2 dl hackade torkade tranbär (jag använder de osötade)

Sätt ugnen på 175°C.

Rör ut vaniljpulvret i vätskan och rör i fröna, låt stå. Mixa bönorna tillsammans med kokosolja, kakao och kajennpeppar, det ska bli en jämn klet. Rör ned fröblandningen, se till att det blandas ordentlig.  Vänd ned chokladen och tranbären. Klicka ut smeten på en bakpappersklädd plåt, platta till dem. I orginalreceptet ska man strö över flingsalt men det blev ingen favorit hos mig så jag hoppar det.

Grädda i mitten av ugnen i ca 15-20 min beroende av storlek. Kakorna ska fortfarande vara mjuka. Ät och njut. Eller förvara kakorna i en burk i kylen eller frysen, smakerna står ut mer när de är nybakta.

fredag 3 juli 2015

Botten upp, eller botten ur?

Botten upp är dagens tema och det låter festligt vare sig man har alkohol eller ej i glaset. Här känns det dock allt annat än festligt, mer botten ur än upp för tillfället. Egentligen har inget hänt och livet i stort är bra. Jag har ju hostat i två och ett halvt år nu och har, efter flytten till Stockholm, haft ett bra samarbete med försäkringskassan. Men så skulle min handläggare byta tjänst och jag fick en ny handläggare... Om det är den nya som har bestämt sig för att jag ska ut ur systemet eller om det är direktiv från någon chef vet jag inte men istället för samarbetande så är det nu motarbetande. Läkarintyg och journaler läses som djävulen sägs läsa bibeln. En inlämnad journalkopia tappas bort utan kommentar, handläggaren minns inte ens att hen tagit emot den. Eftersom ny forskning finns på området så genomgår jag nya undersökningar. En massa undersökningar varav några mest för att utesluta allvarliga åkommor som exempelvis cancer. Och hos försäkringskassan listas dessa negativa provsvar (tack och lov) som ett bevis för att jag är helt arbetsför. Att jag har läkarintyg på att jag har kronisk hosta och att detta gör mig kroniskt trött hjälper inte. Jag har krävt och nu fått en ny handläggare men tror tyvärr inte att det kommer att göra någon skillnad för det här verkar ha blivit ett prestigeärende. De har gjort sin bedömning och nu lyssnar de bara efter saker som stärker detta.

Jag försöker fokusera på allt det som är bra i mitt liv och jag gör en drös roliga saker. Skriver gör jag en hel del. Går på parkteater gör vi. Och så njuter jag av värmen nu när den har kommit. Men så kommer ett till sådant där brev från försäkringskassan där de så tydligt återigen struntar i allt som inte stärker deras linje. Ja då känns det som att jag vill dra täcket över huvudet och sova tills jag slutat hosta, sova tills jag kan söka ett jobb som vanligt och inte behöver bry mig om försäkringskassan. 

Men jag ska skriva ett svar. Och jag ska fortsätta att göra de där roliga sakerna. För det är just de som gör att jag inte bara drar täcket över huvudet mer än i korta stunder. Och jag ska fortsätta att vara med i fotoutmaningen för det vill jag. Denna vecka kände jag dock att jag inte alls orkade fundera över hur temat skulle gestaltas och tänkte skippa det. Men det känns som om det skulle göra det lättare att skippa även nästa tema, och kanske även nästa och... så egentligen ville jag vara med. Och så, på gårdagens parkteater där vi såg Tant Blomma, ja då låg de bara där med botten upp.

 Titta till höger om den blå lådan, där ligger två spannar med botten upp.


Här ser ni, förhoppningsvis mer positiva, tolkningar av dagens tema.