fredag 29 maj 2015

Porträtt... (fotoutmaning)

Först hade jag tänkt hoppa dagens tema, för jag har valt att inte lägga ut ansiktsfoton på mig eller andra på min blogg. Men när jag under vår maskrosfältspicknick (japanerna kan ta sina körsbärsträd och gå och gömma sig :-) så skulle jag fota några av alla dessa minisolar. På grund av det högt aktade solljuset så såg jag ingenting på skärmen. Ett gott skratt fick jag mig när jag uppsökte skuggan och såg detta foto;

Jag hade liksom missat att ställa tillbaks från självporträtt till vanlig kamera. Och även om inte hela mitt ansikte kom med så gillar jag bilden massor. För precis sådär bra mådde jag den dagen.

En annan typ av porträtt har jag ägnat mig desto mer åt, att sätta ihop lite bakgrund till de superhjältetjejer som jag skriver om. I vanliga fall så har jag mer en känsla för karaktärerna och så skriver jag fram dem. Det här var första gången som jag hade en idé som krävde ett bakgrundsarbete inte bara i faktainhämtning utan i sammansättning av karaktärerna och deras familj. För jag vill inte att det ska bli ännu en bok i högen med vita västerländska ofunktionshindrade cis-individer i heteromononnormativa familjer. 

Hos fröken foto ser ni andra porträtt.

onsdag 27 maj 2015

Inte onsdag idag...

Den här veckan skulle jag ha skrivit ett avsnitt på stafettnovellen men jag har skrivit till patientnämnden istället. Inte alls lika kul vill jag lova. Och som grädde på moset, lök på laxen etc så kom månadens migrän igår. Jag tänker därför be tidsguden och min medförfattare om att få mixtra med kalendern och dra ett tjockt streck över veckan.

Tack och hej leverpastej
(mat-tema idag tydligen)

måndag 25 maj 2015

Mer från Mystery Boxen

Jag hade ju fått två ballongkorgar i min box :-) men det blev bara en luftballong. Tanken var att använda den överblivna stommen i själva ballongen för att på så vis kunna sätta i en lampa. Sen gjorde jag ballongen så tjock, för att få den stabil, så det kändes bortkastat med belysning. 

Den övergivna stommen fick istället leka med fönsterlampan i köksfönstret. För när jag köpte en lampskärm på loppis så tänkte jag fel på hur själva lampfoten var konstruerad.

Inte bästa matchningen...

Rotade fram kartong från sopsorteringen och klippte ut rundlar så att skärmen fick något att stå på.


Funkar men skärmen kom ofta o-käckt på svaj.


Jag satt på stommen som var med i Mystery boxen precis som vanligt och så vände jag den lila lampskärmen upp och ned och la den ovanpå. Lite metalltråd har tillkommit sen för att hålla ihop stommarna. Funkar helfint!

Enda nackdelen är att DenDär vid persiennedsläppet igår tyckte det var skönt att slippa krusa en kinkig lampskärm vilket skickade iväg skärmen på en flygtur. Då är man glad att man bara bor 1/2 trappa upp. Skärmen höll och jag kan kostatera att trådtvinningen var stark :-)

När det gäller återstående material så ligger de två kvarvarande tapetbitarna framme så jag får känna in dels om jag tycker att de passar tillsammans och om jag fortsätter att gilla dem tokmycket. Om svaret blir ja på båda frågorna så ska jag klistra upp dem på en trälåda som jag köpte på loppis. Just nu står det julsnaps och en massa annat alkoholrelaterat på den vilket gör att jag gömmer undan den. Förhoppningsvis får ni se den här på bloggen i vacker klädnad.

Lite tyg har jag också kvar, en hel massa band av olika slag, lite tapetrester av de två arken som jag klippte i och en drös knappar och blingbling. Just nu har jag ingen plan för detta men tänker att det får flytta in med mina andra prylar tills den dagen något pyssel ropar på dem. Idag var nästan en sådan dag för jag blev skaparsugen följande dialog utspelades sig här hemma:



Jag – ”Jag vill göra något kreativt.”
DenDär ”Du kan få låna min trumma.”

Och under de där få sekunderna innan logiken slog till så hann jag fundera igenom några olika sätt att dekorera hans dabuka med band och blingbling från Mystery Boxen.

En opimpad dabuka, än så länge... :-)


söndag 24 maj 2015

Magisk Mystery Box (utmaning och Monthly Makers)


Ja, då var det dags att visa upp vad vi har skapat av materialet i våra Mystery Box. Det är även dags att visa upp vad vi har skapat på Monthly Makers majtema, vilket var magi. 

Tidigare teman har handlat om vilket material vi skulle använda oss av (papper, lera, tändstickor) eller vilket förhållningssätt vi skulle ha (återbruk). Så... hur skulle temat magi tolkas? Skulle jag skapa något som har magiska egenskaper? Nix, inget som står på min meritlista.  Skulle jag skapa något med hjälp av trollformler? Tilltalande, särskillt när jag öppnade min Mystery Box, men tyvärr inget jag verkar ha anlag för. 

Det som fick mig att undra hur detta skulle gå, en fråga som jag tror flera av oss ställde sig, var följande material;
Som ni ser så fick jag massor med olika saker; tyg, band i olika utföranden, metallstommar, tapetbitar, knappar, en ram och diverse blingbling. Det roliga är att ingen av oss sex hade samma innehåll i vår box. Mystery Box-utmaningen gick nämligen till så att alla packade ned material som de hade hemma och skickade det till en annan skapande bloggare. När jag hade gått igenom allt mitt material så bestämde jag mig för att det räckte om jag använde någon del av varje sort. Jag har förstått att en del av de övriga deltagarna också resonerade så och det är nog tur för annars hade vi fått skjutit uppvisandet på framtiden :-)

Trots allt material så har jag lagt till lite; färg, en pinne, ståltråd, sytråd, diverse limsorter bla hemmagjort klister, vitt papper, tidningspapper och som stommar en ballong och del av en liten yoghurtförpackning.

Trots sol och vårkänslor var första pysslet lätt, titta bara på bilden ovan och visst ser ni snögubbar?



Och nu ska jag berätta en hittills välbevarad hemlighet. Det har att göra med det som den oinvigde kanske trodde var lampskärmar när materialet skådades. Det är det inte, det är luftballongskorgar. För som alla vet så är det just i en sådan som snögubbar färdas när de inte står och visar upp sig i snön.  Det där med att de smälter är bara ett trick för att vi inte ska förstå att de drar, de gillar inte att människor följer efter dem.  Ledsen snögubbar, nu har jag avslöjat er men det får ni ta. Rätt åt er när ni i alla dessa år har låtsas att ni är känsliga för värme när ni egentligen inte kan bärga er tills ni får låtsasdö för att på natten plocka fram er hopfällbara luftballong och överge era skapare.



I vintras lyckades jag följa efter en snögubbe en bit på vägen. I natten flög vi över en död skog med skräckinjagande djur.



En inte alltför vänlig fågel skulle jag tro utifrån hur snögubben eldade på för att stiga högre upp.


Och se så lättat snögubben såg ut när hen var utom räckhåll för fågeln.


Sedan tappade jag tyvärr bort snögubben för jag fick fullt upp att försvara mig mot andra djur. Först kom det en kameleontmus. Ni vet den där hemskaste sorten som ofta försöker visa sig i profil för att vi inte ska avslöja dem på deras olikfärgade öron. Nu hann den tack och lov inte vrida på sig.
När jag väl hade skakat av mig den så glimmade det till i natten och denna söta figur kom emot mig. Jag hade tänkt fråga om den visste var snögubbarna samlades men just när jag skulle till att öppna munnen så vrålade den så förskräckligt så jag vågade inte stanna kvar utan sprang hem igen.
Högt upp i fjärran så hörde jag ett isande skratt och jag lovar att snöflingor stora som kossor började falla från den nattsvarta himlen. Så lyd ett råd, bygg aldrig mera snögubbar, det är onskan själv ni ger liv. Och råkar ni se när en snögubbe fäller upp sin luftballong, stanna hemma om livet är er kärt.


Nedan ser du vad övriga har skapat av innehållet i sina boxar. Och här lägger alla deltagare upp sina alster och där kommer även en sammanställning att göras.