”Har du sett renarna?” frågar han och hon vispar runt bland pappren bredvid sig med vänsterhanden samtidigt som hon ritar hjärtan med den högra. Han suckar och går runt bordet för att leta själv, det bara måste vara en ren på kortet till hans kollega och bästa vän. Varje år en ren men i olika miljöer, allt i hopp om att vännen någon gång ska övervinna sin rädsla för att resa själv och ge sig ut och upptäcka världen. I år tänkte han låta renen ligga i en solstol på ett kryssningsfartyg. Nog för att de båda reser en del i arbetet men det blir ju aldrig samma sak.
”Vad ska du
med alla hjärtan till? Du brukar ju aldrig skicka julkort till mig.” skrockar
han.
”Jag bakar
ser du väl” säger hon och sträcker sig efter ett gult papper.
”Bakar?
Snurrade du för mycket i dansen igår eller?” frågar han och får ett klingande
skratt till svar.
”Jag kom
att tänka på hur mycket Karen älskade lussekatter och pepparkakor så jag tänkte
skicka kryddor till henne i julklapp tillsammans med recept. Men jag vill göra
ett roligt kort också.”
Ӏtbara
julklappar är trevliga men jag blir alltid lika frestad att provsmaka innan
julklappsutdelningen. Nu blev jag ju sugen på nått gott och vi som inte har
gjort julgodis än.”
”Du och dina godsaker. Vi har äpplen och morötter, gå och gör dig en
juice istället. Tänk så smidig den där maskinen är ändå, det var ju bra att den
blev årets julklapp. ””Men så otympliga de är.”
”Äsch, du hittar alltid något att klaga på men sen går allt galant ändå. Fortsätt pyssla nu.” Och med det börjar hon klippa ut sina bakverk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett avtryck.