En julklapp för gottegrisar

Kom ihåg att bejaka

när du på denna smaka

Eftersom jag gillar presenter och eftersom DenDär redan hade fått sin egentliga julklapp men vi ändå skulle fira på tre olika ställen så passade jag på att testa att göra en fudge till honom som en liten julklapp. Han äter det mesta som är sött men såg mer glad ut än vanligt när han testade olika sorters fudge på en julmarknad. Jag googlade på olika recept och valde ett som innehöll saker som han gillar; grädde, kondenserad mjöl, smör, socker och whisky. Till saken hör dock att jag inte alls gillar fudge, dels är den för söt och dels är det något med konsistensen som jag har svårt för. På ett sätt är det ju en perfekt julklapp eftersom den verkligen blir hans, jag kommer inte att nalla av den. På ett annat sätt är det knepigt att göra något ätbart som man redan från början vet att man själv inte tycker om, svårt med provsmakningen liksom. Och när man tycker att man rör så där noga som det står i receptet och det ändå bränner fast lite i botten, ja då är det svårt att veta om man ska slänga bort det eller chansa. Jag valde att chansa och gav bort den med orden "är det inte bra så får du slänga den". Och den gick hem så det var tur att jag chansade.

Och rimmet, som inte hade något med själva innehållet att göra men väl med min osäkerhet över ätbarheten, innehöll även en liten blinkning till improteatern där det är bejaka, bejaka och bejaka som gäller.