Julbaksövning pågår

Söt älskar att vispa ihop mjuka kakor så jag chansade på att hen även skulle gilla deg. Liten brödkavel införskaffades och så blandade vi ihop en playdohdeg som vi färgade härligt gul med gurkmeja. Snacka om adventsfeeling. 

Kreativiteten är på topp hos oss båda och det kavlas, borras, figurformas, ringlas och leks med pepparkaksmått.

Och min hjärna funderar på vad jag vill ha för fyllning i mina lussebullar i år. Ge mig era smarrigaste förslag! 

Installationszon - äntligen!

Jag har saknat både att göra mina små installationer och att ha dem som blickfång men med större boyta så blev det svårt att få till de där avgränsade ytorna. Konstigt egentligen men det är som att fler saker tar ut varandra och ingen plats ges för blickfång. När så en kitschig taklampa skänktes bort på en fb-sida så hämtade jag den. Var den skulle hänga hade jag ingen som helst aning om men jag visste att det här skulle bli den plats där jag skulle leka och experimentera.

Först låg den undangömd ett tag och jag gick och klurade på vad jag skulle göra med den. En dag hittade Söt den och ville känna på pärlorna och när jag satt där och såg till att hen inte åt upp något så insåg jag det lätt gick att göra om lampan till en fönsterlampa. Bort med en av metallpinnarna och sladdtratten och vips så gick den att hänga i gardinstången. Här fotad en mulen dag innan en ny kontakt var ditsatt.

  

Jag hade funderat på att ta bort pärlorna och börja bygga nytt på stommen men med snön utanför så kändes det som iskristaller så de fick sitta kvar. Och när solen tittade fram så lös lampan även utan el :-)

Sedan ramlade jag över en papegoja som fick sin utsiktsplats på lampan och då kände jag glädjen bubbla i mig, kände att "nu, nu är jag på gång".

En snöig dag kände jag att nu ville jag ha vår så då satte jag fast blomstergirlanger. Och vet ni vad, de konstgjorda blommorna skrämde bort snön och lockade fram riktiga blommor ute ;-)

  

Just nu gillar jag lampan som den är men jag njuter även av vetskapen att jag kan göra om den när jag vill.

Abstrakt fotografering med Broson Bus

Det var ju ett tag sedan Brorson Bus var på besök, vi har hunnits ses en gång efter det i hans hemstad och då lekte vi loss på ett lekland. När han var här lekte vi loss med kameran, en favorit vi har. Vi klänger runt på varandra och rör både oss och kameran och så skrattar vi när vi ser hur tokiga bilderna blir. Men ibland blir bilderna otroligt vackra, jag fastnar hela tiden med blicken i denna och det poppar upp hur många historier som helst i huvudet. Kul, speciellt när man vet att det antagligen är väggarna här och diverse kroppsdelar som har skapat bilden. 

Vad ser du i den? Vad ger den dig för känsla?

Lekkompis (DenDärs installation)

Jag är så less på att vara sjuk och gnäller lite här hemma. Även vår kamel Kanel tycker livet är lite tråkigt när ingen leker med honom, det berättade jag för DenDär igår när jag beklagade mig om tråkiga dagar. Imorses mötte jag av denna installation :-)

Mixina, ärad regent över måltidslandet

Förra veckan skrev jag ju om Pride, om paraden jag skulle gå i. Inte kunde jag väl ana då att det där kliet i halsen skulle visa sig vara en alien som hade flyttat in. Utan lov. En särdeles slemmig alien. Akutläkaren som under söndagen tittade mig i halsen sa "Oj!" med stort eftertryck. Så här har jag nu tillbringat en knapp vecka med att låtit den där antibiotikan göra sitt jobb medan jag har fokuserat på att få i mig smärtstillande, vätska, salt och näring. Matmässigt känns det som om jag har gått i barndom, en dag köpte jag till och med några barnmatsbrukar för jag orkade inte mixa något hemma... Annars har det varit spenat, majs och blomkål som har fått anta en slät form. Fil, mosad banan och äppelmos har också gått ned. Och häromdagen mixade jag en färdig ärtsoppa till mer fungerande konsistens. Inspirerande vecka för dagens min favoritmiddag-tema....

Jag har i alla fall kommit fram till att jag, precis som vid dryckestemat, inte har något speciell favorit utan att det är allt runtomkring som påverkar. Som när jag pluggade i Sydafrika och lärde mig laga en massa olika mat med hjälp av en vattenkokare och en elektrisk stekpanna. Det fungerade över förväntan men när jag efter några månader så lärde jag känna en student som hade micro på sitt rum... Ja då tog jag min potatis och gick hem till henne. Och så hade hon ett eget litet kylskåp, fast hon lät alla kompisar och alla i hennes korridor ställa in saker där också så det var rejält trångt, så jag fick en klick smör till min potatis! Salt hade jag med mig själv. Gissa om jag var i himmelriket.

Eller när man är sådär lagom hungrig när man får något att äta och äter sådär lagom mycket så att man blir perfekt mätt och energifylld istället för i matkoma.

Eller när man går och är sugen på något i flera dagar men inte kommer på vad och så kommer man till slut på vad och lagar det och mmmmmmmm.

Ja, sådant kan man tänka på medan man ärar sin mixerstav :-)

Mitt varma tack till duon Wasabi och Tomatpuré för att de ställde upp och gjorde Mixinas sminkning, Grytlappslådan och Pyssellådan för utlåning av kläder. Kronan är privat, den har Mixina fått låna av Prinsessan Drakdräpare, hon som för ett antal år sedan deltog i Blodomloppet.

Annat middagsrelaterat som man kan tänka på är den där häftiga matkreationen som jag gjorde för några veckor sedan när Monthly Makers hade rymden som tema. Den var både fin och god och så hade vi picknick på golvet. Sådana måltider tycker jag också mycket om.

Hos fröken foto kan ni se vilka favoritmåltider andra har.