Utforskning pågår av världens sötaste små händer

 

Ni vet de där tygsnuttarna eller trasiga favoritkläderna som man sparar och sparar för att göra något speciellt av? Och hur inget känns tillräckligt speciellt för att föräras dessa tygbitar? För att det där ännu mer perfekta speciella kan dyka upp... Under augusti så insåg jag att när det gäller något jag gör till Liten så känns det just så där perfekt speciellt så det är lätt att  plocka fram de vackraste spillbitarna. Och detta fast jag vet att det antagligen kommer att lekas sönder och om det inte gör det så kommer det gå ett tag och så är det något annat som lockar.

Vad är det då jag har gjort? Jo, en utforskargrej som jag har spänt fast där hen sitter vid köksbordet. Leksaker i all ära men de tenderar ju att mest användas till att testa om tyngdlagen fortfarande fungerar...

Det gröna tyget kanske ni känner igen från de där två projekten som låg till sig där i maj. Vi möblerade om strax efter att jag hade skrivit det inlägget och plötsligt var det inte aktuellt med den där sänghimmeln som jag hade tänkt pimpa. Liten har i alla fall älskat det gröna tyget sedan hen såg det och vill gärna ta i det. Tyget skiftar färg beroende på ljus och har en härlig struktur så den tygbiten var den första som jag fixade till. Det var även den som Liten satt och kände på medan jag plockade fram ett rött sammetsliknande tyg som har sparats i en halv evighet men som jag nu sydde en påse av. Själva påsfunktionen är fortfarande överkurs men jag tänker att rätt som det är kommer hen att upptäcka den och ha väldigt roligt.

Den där sänghimmelsgrunden hade rejäla hål på sina ställen insåg jag så jag satt mig och sprätte isär de olika beståndsdelarna och klippte ut en bit med vackra cirklar på. Det är den sista biten jag har satt dit och det gjorde jag när Liten inte såg. Gissa om jag tyckte det var spännande när hen kom ut i köket och jo då, ögonen (tätt följt av händerna) gick direkt till detta nya inslag. Det orangea är en avklippt fåll från en klänning som var för lång, den fick knutar på sig och är spännande att fingra på. Likaså är det spännande att låta fingrarna rinna genom jeansremsorna. Här har jag dock insett att jag ska zigzaga varje remsa för just nu ser det ut som om vi har en drös likmaskar på golvet varje gång vi har suttit vid bordet.

Jag har fler idéer på vad jag ska sätta upp på resåren men just nu är hen så nöjd med det som finns så jag avvaktar. I och med att resåren bara är hopsatt med en påsklämma så är det enkelt att sätta på fler saker eller plocka bort sådant som behöver tvättas eller som hen har tappat intresset för.

Men hur går det då med de där byxorna som jag ska sy till Liten av en av mina gamla t-shirts? Det där projektet som jag har tjatat om under tre månader och som det känns som om Monthly Makers teman gång på gång är en rejäl spark i baken för att faktiskt ta tag i (jag menar, först återbrukstema, sedan "något du aldrig har gjort" och nu kläder...) Jo, tackar som frågar, det ligger där och snurrar och jag processar alla de råd jag har fått, läser de sidor ni har länkat till och har faktiskt hittat en instruktion som jag kan läsa från början till slut utan att få stresspåslag. Och så skaffar jag mig syvana genom att göra en drös smågrejer i olika material. Så även om jag inte har satt saxen i något tyg än så känns det som om jag kommer framåt och de är tack vare er som tipsat och peppat. Tack!