Jag borde skriva på min sista
inlämning, terminen slutar snart och den fjärde juni ska jag vara
tillbaks på kontoret. Jag borde ta till vara på de här dagarna,
vara ute mycket och njuta. Det är ju vad jag vill göra. Till viss
del har jag gjort det och så länge jag är borta från Linköping
så funkar det fint. Så fort jag kommer hit så ekar ”vill inte,
vill inte” i mitt inre. Det jag inte vill är att gå tillbaks till
jobbet. Jag kan sakna mina kollegor och jag kan sakna arbetet i
familjerna men det finns många saker som jag inte saknar och som jag
inte vill tillbaks till. Vet att man inte ska fastna i negativa
känslor men ändå lyckas jag inte ta mig ur det mer än små korta
stunder, känslan är så stark så att den förlamar och jag vill
bara skärma av genom att hålla mig sysselsatt med ingenting vid
datorn, stänga av omvärlden. Blir frustrerad på mig själv, ska
jag sabba de här dagarna för något jag inte kan påverka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett avtryck.