”Oj, oj, oj, det är inte lätt att vara djur såhär i juletid…”
tänker Hejkon Bacon när Alice berättar att idag har de massor att göra. Alice
plockar fram papper, pennor, kritor, klistermärken, lim och saxar och Hejkon
Bacon förstår att de ska göra en massa böcker som människor i röda mössor kan
läsa för djuren så att det blir jul. Fast de här böckerna blir visst väldigt
tunna och det händer väldigt lite. Alice skriver bara några få bokstäver, den
första är Grisbokstaven men sedan står det något annat än Gris och sist står det
Jul. Hejkon Bacon tänker att människorna som får böckerna nog kommer att tycka
att de är tråkiga men att den som ska bära ut all post kommer att bli glad över
att alla inte skickar tunga böcker till varandra.
”Det där är ju inget julklistermärke.” säger Alice när Hejkon
Bacon ska sätta dit en bild som hon har hittat och så tar Alice det.
”Nä, nu räcker det” grymtar Hejkon Bacon. Här ställer hon upp
på både det ena och det andra bara för att människorna ska få jul och så ska
Alice komma och bestämma vad som är jul och inte. Hejkon Bacon sträcker sig
efter en bok i högen som Alice har gjort och börjar tugga på den.
”Dumma gris! Nu måste jag ju göra nya” skäller Alice men
Hejkon Bacon struntar i henne och tar sikte på nästa bok. ”Ja, ja ta det dumma
märket då” suckar Alice och slänger det på Hejkon Bacon.
”Man får aldrig ha sönder saker” hör Hejkon Bacon Mammas
röst. Hon buffar lite på Alice för att visa att hon inte är arg längre men då
blir Alice arg! ”Nu fick du mig att rita fel!” fräser hon. Hejkon Bacon äter
nästan upp en bok till men tänker sen på vad Mamma skulle ha sagt om det. Tänk
om hon inte vill ha hem henne sen efter jul? Hejkon Bacon tittar på hur Alice
gör och sätter sedan dit det väldigt djurjuliga klistermärket och några sådana
bilder som Alice har satt på sina böcker. Så att Alice säkert ska förstå att Hejkon
Bacon faktiskt är en snäll gris och inte en såndär bråkig tjur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett avtryck.