Husmorstips såhär inför jul

Om man tokgillar julpynt men ett år känner att "nä, jag har verkligen ingen lust att plocka fram grejer" så kan man alltid besök sin lokala loppis för att insupa den där galna julglädjen som jag gillar. Det är så häftigt för allt eftersom saker säljs så plockas det fram nya så det finns alltid överraskningar. Och alltifrån något barns trädgrenstomte till fingrejer.

Den här burken gick jag och höll i ett tag innan jag la tillbaks den. Ingen direkt jultomte, eller ens jultema, men jag älskar de här tomtarna som härstammar från vår folktro.

Den här blå tomten fick inte heller följa med mig hem. Även om den ser för snäll ut så får den mig att tänka på Sankt Nikolaus. När jag var barnflicka i Belgien träffade vi på honom i varuhuset den sjätte december. Han delade ut små presenter till barnen men det var långtifrån den där snälla jultomten som jag är van vid. Helt allvarlig såg han ut och frågade barnet hur det brukar bete sig, sa några visdomsord och lämnade över en gåva. Är man ett helgon så är man om än ett givmilt sådant. Jag måste säga att jag gillade det.

The same procedure as last year?

Ni vet den där middagsbjudningen som Miss Sophie har i svt varje nyårsafton? Och där det är same procedure as last year? Så känns det för mig med Montly Makers, fast varje månad då istället för varje år. Redan i mitten av förra året insåg jag att jag inte ville göra prylar för görandets skull och ofta kom jag inte på något jag behövde eller ville ha. Så förra året gick jag över till att tolka temana i olika ätbara kreationer. Det var superkul. Då. Jag leker fortfarande med maten men ville inte fortsätta tolka årets teman i ätbar form.

Så i år har mitt same procedure as last month varit:
*alltid lyriskt över presentationen av allas bidrag
*nyfikenhet inför kommande tema
*tusen idéer
*känna "nä, det vill jag inte göra eller ha" om alla idéer
*tänka att den här månaden blir den månaden då jag inte gör något bidrag (min inre James suckar lite kärleksfullt här om mumlar sitt "same procedure...")
*komma på något, ofta litet, som jag faktiskt både vill göra och ha

Som den här gången med temat metall. Och då funderade jag ändå på att pimpa något befintligt vilket fick mig att nyfiket spana in mina prylar med nya ögon. Men det föll på att de prylar jag har skapar en helhet som jag gillar, i dagsläget vill jag inte ändra på någonting. Ett tag var jag inne på att klippa till julpynt av konservburkslock och hänga i min växt som agerar julträd men även det bar mig emot. Att inte ha någon plan för pyntandet utan bara låta julträdet fyllas på allt eftersom när/om impulsen dyker upp är något jag gillar. Och i år har inga impulser dykt upp, än i alla fall. Och inte har vi börjat fira advent redan sju veckor innan jul (pga att vi valt att använda den sjuarmade ljusstake som vi har framme året runt). Utifrån frånvaron av advents/julpyntsimpulser tänkte jag att det kanske inte skulle bli så mycket juligt pysslande och pyntande i år, vilket kändes helt ok. Men så fick jag ögonen på några blockljus som jag göt förra hösten och kände att jo, fyra adventsljus vill jag nog ha i alla fall. Och då kom jag att tänka på de där vaxplattorna i metalic som jag köpte förra året och vips så blev det ett bidrag på temat ändå.

Första ljuset fick DenDär när han fyllde år. Jag testade att gjuta i flera lager utifrån och in med tanken att det skulle likna en Mozartkula. Och det gör det, om man häller av stearin som smält och tittar noga. Men så fort man eldar det så ser det bara ut som ett mörkbrunt klot för det mörka färger tar över de ljusare färgerna inuti. Tänkte inte på det när jag gjorde ljuset.

Även det andra ljuset är ett ljus som DenDär har fått, den här gången i julklapp förra året. Då var det ett äpple som symboliserade att vi skulle gå på musikalen om Snövit. Sedan hamnade ljuset ovanpå ett geléljus och då blev färgen flammig och ytan ful.

Nummer tre var färdigpiffat redan till förra julen men jag hade inte hjärta att börja elda på den sötnosen. Återstår att se hur det går i år. Nummer fyra är ett "slaskljus". När jag gjutit klart så samlar jag upp de färgprover som jag har pytsat ut under gjutandets lopp, svårt att se vilken färg stearinet har innan det stelnat tycker jag, och stoppade ned dem i en form. Sedan häller jag i det sista ur smältgrytan. Ibland blir det supersnyggt och ibland blir det, som här, så trist så det åker in i skåpet.

Men nu får alla de här ljusen vara med och leka under advent.

Mozartkulan fick en stjärna. Äpplet vände jag upp och ned och piffade så att det ser oanvänt ut i väntan på sin tur. Jag tycker det ser ut som en julgranskula. Och vis av mörka färgers övertag över ljusa så färgade jag det även inuti med förhoppning att det vita innandömet inte ska synas så väl när vi eldar. Grisen var som sagt klar och det tråkiga ägget fick sig en julgran. Nu syns det inte under kulorna men det blev en mosaikjulgran för när jag skulle klippa ut den så klippte jag plötsligt helt fel, man tror ju man kan klippa granar på frihand vid det här laget men icke. Och så skulle jag rätta till det och klippte ännu mera fel. Så då klippte jag isär den och monterade ihop bitarna. Tacksamt med vax på det sättet och faktiskt så var det så kul så jag funderar på att klippa ut mosaikbitar i olika färger och se vad jag får ihop.

När man inte är kräsen...

För några dagar blev världen vit och ljus, nu töar det för fullt. Jag hann i alla fall få julstämning och  lust att baka pepparkakskreationer. Snön får mig att tänka på kristyr och hjärnan går igång och klurar på olika saker man kan bygga.

Även i slasket kan man få julstämning, i alla fall om man inte är så kräsen. Häromdagen skuttade jag glatt när jag såg att ett torg här i närheten hade fått upp julpyntet!

Belysning, rött och vimplar! Fast det visade sig vara en avspärrning för vägarbete... Ja, ja... glädjen försvann i alla fall inte för jag tyckte det såg fint ut ändå.

Hur har ni det med julstämningen? Börjat adventspynta något? Här kör vi inte sju veckors adventsfirande i år men kanske blir det de vanliga fyra, återstår att se.

Fars dag

Idag är alla pappors dag och jag minns fortfarande hur min pappa brukade bära oss från badet till sängen, inslagna i handduken. Jag minns också glädjen i att bli frotterad så hela sängen skakade. Idag på fars dag får min pappa därför ett paket från Unicef, innehållande filtar, bok, fotboll samt polio- och mässlingsvaccin. Nu kan någon annan pappa hålla sitt barn varmt och fylla det med glädje.

Jag hade säkert fler handdukar som barn men den jag minns är den här färgglada och den har jag fortfarande kvar och använder! Trådsliten men full av kärlek.

Hos Unicef kan du också skicka efter din farsdags present. Eller dina julklappar.

Två bloggare bakar

På tv bakar hela Sverige och någon som har gjort en rolig grej av det är bloggaren Min lilla kokvrå som hakade på den första tekniska utmaningen. I avsnittet därpå bestod sagda utmaning av av att deltagarna fick baka varandras favoriter så föreslog jag, efter en hel del betänketid, franska våfflor. En barndomsfavorit för mig bland de kakor min mormor bakade. När vi fyllde år fick vi önska en eller två sorter och så fick vi burkar fulla med favoritkakorna. Ens alldeles egna kakor! Jag minns att jag brukade växla mellan att önska jittebugg och en mördegs- och mandelmasssnurra och så franska våfflor. De två förstnämnda bakar jag då och då men franska våfflor har jag aldrig gjort själv. Fast nu har jag bakat för när jag skickade iväg listan på ingredienser så blev jag så sugen. Mormor hade nog underkänt utseendet, kruskaveln ligger nedpackad i magasinet, och kanske även tillvägagångssättet då jag inte iddes kavla ut och ta mått utan skar tunna degskivor som jag kavlade fast socker på. Men smaken hade hon nog godkänt för goda blev de!

I sann tävlingsanda så lämnade jag bara listan med ingredienser. Måste säga att jag blev imponerad av detta att provbaka en kaka för att få koll på ugnsvärme och baktid, själv hade jag nog gått på känn, kört alla kakor samtidigt och hoppats på det bästa. Tur då att jag hade tillgång till hela receptet.

Fast jag har två recept skiljer sig åt lite. Det ovan kommer från en Hemmets Journal från 2014. Enligt det ska det vara vispgrädde i degen medan Sju sorters kakor anno 1975 förespråkar vatten. Den sistnämnda hänvisar även till sjuden smörkräm som fyllning. Jag minns att den var god men valde ändå av bekvämlighet att röra ihop en av smör, florsocker, äggula och vanilj. Vore dock kul att köra blindtest med de olika recepten någon gång, barndom vs nutid :-)

Lite häftigt att ha en kokbok som är året yngre än en själv är :-)

Och så här ska kakorna se ut om man har kruskaveln redo.