Tunn... (tankar om människor)

'Tunn' är dagens temaord i fotoutmaningen. Jag vet att det finns tusen tolkningar men min känsla landar hela tiden i den tunna linje det är mellan att vara en önskad människa och en oönskad. Vi matas med foton på, döda och levande, människor som flytt. Instängda i lastbilar, hopträngda på knappt flytande båtar. Och de som överlever finner att de är oönskade människor. Till skillnad från de turister som kommer andra vägar, de önskade människorna som skapar jobbtillfällen.

Jag kan inte förstå, och hoppas att jag aldrig kommer att tvingas förstå, hur vardagen ser ut när valet att fly på ett sätt som lika gärna kan betyda död som liv, framstår som det enda vettiga valet. Att fly och vara så ovälkommen. Är det en liten lättnad att komma fram och slippa våldet? Eller är bemötandet här bara en annan sorts våld? Oönskade och instängda i det som skulle vara friheten.

Jag har tur, jag är född här. Och när jag hade tröttnat på att stå och titta på stängslet så kunde jag lätt gå därifrån. För det var ju bara en basketplan som jag var inne på.

Men först fotade jag det här, ljuspunkter som framträdde i stängslets nät. Precis som vissa människor framträder som ljuspunkter nu när så många vill stänga och låsa om vår trygga ö. Låsa andra ute. Men det finns människor som säger ifrån, människor som gör något konkret. Jag är inte en av dem, orken räcker inte och det känns skit. Men någon dag, då ska jag vara en av dem igen.

Här finns andra tolkningar.