En kudde som har varit med länge och överallt (återbruksutmaning)

Det var en gång en liten kudde som flyttade hem till en liten flicka. Flickan blev stor och växte ifrån sin kudde men många år senare fick hon en egen liten flicka som fick ärva kudden. Kudden var en klar favorit, först som enda kudde och sedan som extrakudde. När flickan blev större så ville hennes mamma slänga den gamla kudden men det fick hon inte!

Kudden har bytt skepnad några gånger. Dess nuvarande ägare minns det inte men i
början hade kudden sällskap av ett örngott i smalrandigt orange. Sedan sydde mamman ett nytt örngott av ett randigt lakan.

Grattis på 12-årsdagen! 70-talstapet, lilla kudden och ett favoritpåslakan som jag fortfarande har kvar.

Kudden fick som sagt inte slängas utan när även flicka nummer två blev stor så tog hon med kudden i sitt flyttlass. Kudden har även fått följa med på andra äventyr, den är ju så nätt så den går ned i väskor och ryggsäckar. Kudden har varit med i Sydafrika och Paris likväl som på skogsutflykter. Den är van vid både slott och koja kan man säga.

För den nostalgiska person som flicka nummer två var och förblev så hörde tyget med alla färgerna liksom ihop med kudden. Det gjorde däremot inte de hål som efterhand dök upp i örngottet. Efter tillfälliga lösningar med vikta stora örngott så fick den nu vuxna flickan en snilleblixt! En klänning som hade blivit sönderälskad fick komma fram och leka med sax och symaskin. Det ska erkännas att det inte var utan viss motvilja som saxen sattes i klänningen. Men med uppmuntrande ord till sig själv om att använda saker man har och inte låta dem ligga och samla damm så gick det bra. Och klänningen blev fortsatt älskad men nu i form av ett väldigt mjukt och mysigt örngott.

Sova, sova, sova. Säng, flyg, tält*

Och nu så har kudden fått en kompis till. Ett tyg på loppis ville absolut följa med hem men det var sådär litet så det mest var användbart för folk som trollar med tyg. Inte för den som helst håller sig till fyrkantiga alster. Men tyget det viskade så ljuva ord så det fick åka med i kundkorgen med den icke uttalade föresatsen att det skulle läggas tillbaks på hyllan igen. Plötsligt avslöjade tyget att det inte alls var någon vanlig tygbit utan...

Och efter ett möte med symaskinen så visade det sig att tyget hade talat sanning.
 

Med ett örngott i smalare modell så trivs kudden nu även som soffkudde.

Och sedan den dagen lever de lyckliga alla tre.  

(För att lugna eventuella kvalstermedvetna, kudden och kuddvaren har fått åka både tvättmaskin och torktumlare ett antal gånger genom åren. :-)

Bloopers...
Ni vet när man har vikt och pressat där det ska sys och så syr man och det går sådär perfekt och precis när man nästan har sytt färdigt så säger hjärnan "men blev det här verkligen rätt...?" Det tycker i alla fall jag att hjärnan kunde ha hävt ur sig lite tidigare...

En felvikt flärp lät sprättaren komma ut och leka...

Ny fållningssömn på flärpsidan fick gå längre ned än den på andra sidan. Inte så snyggt att justera ihop dem och fästa på en prick.

Det hade i alla fall det goda med sig att jag tänkte mig för i nästa steg. Eftersom tyget är vikt så hade jag bara sidsöm på ena långsidan och fäste flärpen med synlig söm på andra sidan. Tack vare föregående fadäs så fick sömmen här gå i det enfärgade fältet och inte i prickarna.

Fast flärp till den här typen av örngott var inte prefekt, hade varit snyggare med tryckknappar eller dragkedja. Får se om jag orkar fixa.

Det här är sista veckan i Klockarbarns återbruksutmaningen, nu är det slut för den här gången. Lite synd för det är så bra med pepp och deadlines så att det där fixandet och trixandet och pysslandet som jag ju vill göra faktiskt blir av. Därför har jag bestämt mig för att jag ska försöka hålla fast vid att visa upp något hemmafixat, om än inte alltid återbrukat, på måndagar. Häng gärna på ni andra med!

*Galenskaparna & After Shave - Säng Säng Säng