Får man säga att man har fått barn?

 Det betyder ju "lada" på engelska...

Igår lördag kom vi hem från bb och med oss hade vi en liten. Det känns underbart och ofattbart på samma gång. Efter några dagar där vi alla tre nästan konstant har varit i samma rum så gick jag igår ut i köket medan liten och hans pappa var kvar i vardagsrummet. Jag tog mitt vanliga vattenglas, spolade kranen så vattnet blev kallt, fyllde glaset, tog en klunk och mitt i detta väldigt vardagliga så kändes det som att det som hänt de senaste dygnen inte kunde vara sant. Jag var tvungen att gå in i vardagsrummet och faktiskt se att liten fortfarande var här, vardagsgöromålet till trots.

Så mycket vardag har vi annars inte hunnit få, fokus för oss alla tre är att äta och sova och ni kan ju gissa vem som har bestämmanderätt på när :-)

Vår önskan är att liten ska få vara just ett barn, en egen liten individ oberoende av vad som finns mellan benen. Få vara söt och tuff, ta för sig och dra sig tillbaka, få vara arg och ledsen och alla andra känslor också. Vara en människa helt enkelt. Under graviditeten har vi inte berättat vilket kön liten hade och även om vi inte kommer hemlighålla det nu så önskar vi verkligen att liten slipper trängas in i förutfattade meningar om hur en bör vara.