Reflektion är fototemat för dagen. Här i återhämtningslägret har det inte blivit så många fotoutflykter så man tager vad man haver hemmavid.
|
Reflektion kan mångfaldiga... |
Jag och min mamma kom in på det där med fritidsintressen häromdagen. Att
jag har tur som gillar att skriva, både berättelser och här på bloggen.
Jag gillar ju annat också men p.g.a. den där hostans uppdykande så blev
ju de då nyupptäckta vattenumgängena i form av kajakande och snorklande
kortvariga bekantskaper. Eller tillfälligt lagda på is, som jag brukar
uttrycka mig när jag känner mig aningens mer positivt inställd till det
hela.
|
...både livet självt och stjärnorna... |
Men skrivandet det har jag kvar och det har verkligen fått hamna i
fokus. Det är ju inte så att min blogg blir nedsprungen men den har ändå
visat sig vara en kontaktskapande yta. Så mycket roligt kan hända bara
man vågar fråga.
Sara och jag peppade varandra att skriva genom vår stafettnovell. Och med
borgmästaren
har jag ett annat skrivprojekt som är lite mera hemligt än så länge.
Att kika på andras bloggar är avkoppling, inspiration, pepp och ibland
blir det även en stund för reflektion.
|
...som i vanliga fall lyser upp blomster och pynt... |
Och att skriva skönlitterärt, både för barn och vuxna, är för det
mesta så himla roligt. När jag inte sitter där och ska gå igenom texten
för tredje, femte eller nittioåttonde gången för att få till den ännu
bättre. De gångerna suckar jag och stönar en hel del. Men sedan hittar
jag den där tråden eller den där ordvändningen och får till det och då
blir jag väldigt nöjd med mig själv över att jag hänger i. Att läsa
andras böcker för att reflektera över hur de skriver är också givande.
Att leta fram det där som tilltalar mig och som jag kan inspireras av i
mitt eget sätt att skriva. Och så är det ju den där skrivgruppen som jag
kom med i min guldkant på skrivandet, min grädde på moset. Att
tillsammans med härliga människor få reflektera över egna och andras
texter är så himla lärorikt. Och galet roligt när vi flippar ur, för det
gör vi.
Att skriva kan också vara reflektion. Och jag kan lägga mina egna känslor på en karaktär som antagligen
reagerar annorlunda gentemot hur jag reagerar men själva grunden i den
upplevda känslan kan vara densamma. En dag när allt kändes sådär totalt
hopplöst med papper hit och dit till Fk mf så kände jag att det inte
alls gick att skriva. Men så bestämde jag mig för att ta den där
hopplöshetskänslan och lägga den på en karaktär i en scen som jag inte
riktigt hade fått till. Motigt var det men när jag väl kom igång, vad
jag skrev! Och scenen blev rejält bra. Den berättelsen är en av flera
som har fått åka in till diverse tävlingar så det blir en spännande höst
med förhoppning om vinst(er). För så bra vill jag ju bli i mitt
skrivande, så att mina karaktärer knockar andras :-)
Här hittar du fler tolkningar av temat.
Håller med dig! Skrivande är ett fantastiskt sätt att reflektera på. Att sammanföra huvud och hand. Jag är också tacksam över bloggandet och vad det har fört med sig. Genom den andra bloggen som jag har, Naturbloggen du hälsade på i :-) fick jag kontakt med fotointresserade människor. Det har lett till en ny hobby och nya spännande möten med människor jag tidigare bara hade kontakt med via bloggen. Önskar dig en fin fredag och helg!/Kram
SvaraRaderaNätet är en fantastisk plattform. Samtidigt är det otäckt vad avståndet gör med oss människor, att det blir så lätt att hata och hota.
RaderaJag har någon slags hatkärlek till skrivandet. Vill skriva och formulera tankar och känslor men tycker det är svårt att med ord återge vad jag verkligen tänker och känner. Känner mig rätt kluven vad det gäller skrivandet. En liten reflektion från mig :)
SvaraRaderaHelt enligt dagens tema. Och jag håller med dig till viss del. Läste nyss en bok av Bodil Malmsten där hon skriver att detta med att skriva ned något är detsamma som att ta död på upplevelsen för känslan måste då beskrivas. Och visst låter Tove Jansson Snusmumriken säga något liknande?
RaderaDu får testa att lägga din känsla på en påhittad karaktär och se vad som händer.
Jag är beroende av att skriva, älskar att formulera mig - oavsett plattform!
SvaraRaderaSv: Synd att du inte kan vara med på årets Fotomaraton, hoppas du får en trevlig helg ändå!
Ja, skrivandet har en enorm kraft över reflektionen, det är superbra. Då jag var yngre och hade svårare för att lösa konflikter skrev jag och alltid kom det upp nya tankar som hjälpte till. Den kändes det ju lättare att fått ut orden... att man sedan slänger det nedskrivna har ju ingen betydelse. Det är reflektionen som är fin!
SvaraRaderaFint inlägg!
kram kram Malin