Adventskalender - nionde december

”Kom ska du få se” ropar Alice när hon kränger av sig ryggsäcken. Hon drar isär dragkedjan och plockar upp ett orange klot som är alldeles prickigt.  ”Visst är det fint!” säger hon och börjar sträcka det mot Hejkon Bacon men stannar halvvägs, ”Du får inte äta det, bara lukta”.  Hejkon Bacon nickar även om hon tycker att det är dumt med saker som inte går att äta. Det luktar sött och starkt på samma gång, gott men också sådär så det killar i trynet. ”Vi gjorde dem i skolan idag.”

”Skolan, vad är det?” undrar Hejkon Bacon och som om Alice hade lärt sig förstå grisiska så berättar hon att i skolan har de en massa böcker som de läser och räknar i, när de inte gör julpynt förstås. Hon går i första klass och Pontus i sista. Fast sen ska Pontus gå i ettan igen.

”Jag vill också gå i skolan och göra fina saker” säger Hejkon Bacon och tänker att då kan hon äta lite på sakerna också. Men Alice lyssnar inte, hon bara pratar på om andra barn som också går i skolan. Hejkon Bacon börjar fundera, varje dag som Alice och Pontus går iväg så har de en ryggsäck med sig. Ryggsäck är alltså viktigt för skola. Sen sa Alice att de har många böcker och böcker gjorde de ju igår. Medan Alice börjar snöra upp sina skor så smiter Hejkon Bacon iväg och tar försiktigt några av julböckerna i munnen och släpper ned dem på sin filt. I hallen fortsätter Alice att prata om skolan, om någon Fatima som hon spelat boll med. Inte ens när Hejkon Bacon smiter ut i hallen och tar det goda klotet så märker hon något. Klotet får göra julböckerna sällskap på filten.  Nu är det bara ryggsäcken kvar. Men då är Alice klar med skorna.

”Men Hejkon Bacon, vad gör du?” Alice rynkar pannan när hon ser sin gris dra iväg med ryggsäcken. Alice sparkar av sig skorna och följer efter Hejkon Bacon. ”Va, vill du också gå i skolan” skrattar hon när Hejkon Bacon lägger ned ryggsäcken bredvid de andra sakerna. Hejkon Bacon nickar så att trynet nästan slår i golvet, äntligen lyssnar Alice!

”Ok” säger Alice med en röst som inte är hennes egen ”men då måste du lova att vara en duktig elev.”   Hejkon Bacon nickar igen, hon ska vara jätteduktig och göra jättefina saker. Alice går iväg, säkert för att hämta alla goda saker som Hejkon Bacon ska få pyssla med och äta upp. Men Alice kommer tillbaks med jättestora böcker. Inga roliga bilder är det heller. Och sen frågar hon en massa som Hejkon Bacon inte alls kan svara på. Och inget gott att äta alls. Hejkon Bacon börjar tänka på allt gott hon har ätit hittills; Mammas mjölk. Och knäckebröd som Alice har haft i fickan. Och russin. Och sånt som Alice, Pontus och pappa tappar på golvet. Hejkon Bacon klipper med ögonen. Och ser framför sig orangea klot stora som solen fulla med svarta prickar som luktar så gott

”Men Hejkon Bacon”,säger Alice när Hejkon Bacon snarkar till, ”om du inte bryr dig om att lyssna så tänker inte jag bry mig om att lära dig alla viktiga saker som jag kan.” säger Alice och börjar plocka ihop sina böcker.