Adventskalender - fjortonde december

”Nu är det bara en vecka kvar till julafton” säger Alice när hon tänder det tredje ljuset i adventsstaken.

”Och två dagar, tack och lov” pustar pappa. ”Kommer ni ihåg att vi ska köpa gran idag?”

”Och alla får en ny julgranskula” säger Alice och klappar händerna. Vänd mot Hejkon Bacon fortsätter hon ”Varje år får vi välja en ny julgranskula, Pontus har massor nu men inte jag. Och du har ingen än men sen har du en.”

”Ska hon med på stan?” frågar Pontus och flyttar blicken mellan pappa och Hejkon Bacon.

”Ja, jag tror att jag lovade det…” suckar pappa. ”Fast inte in i några affärer och börjar du skrika så går vi hem direkt!” säger han och tittar stint på Hejkon Bacon.

När alla står i hallen med jackorna på så springer Hejkon Bacon iväg. Inte ens när pappa hotar att hon får stanna hemma om hon inte kommer omedelbums så dyker hon upp. Pontus börjar öppna dörren och då sladdar grisen ut i hallen.

”Idag också?” suckar Alice när hon ser att Hejkon Bacon har sin pepparkaksdräkt i munnen. Hela dagen igår hade hon den på sig, Alice fick muta henne med en lussekatt för att hon skulle ta av sig den vid läggdags. ”Ja ja” säger hon och hjälper Hejkon Bacon att få på den. Sen kan de äntligen gå. Hejkon Bacon får sitta i en bärsele som pappa har rotat fram i förrådet, den har han burit både Pontus och Alice i så den är riktigt gammal. Hejkon Bacon tycker att hon sitter jättebra, hon kan se allt som händer runt omkring. Och händer saker gör det. Först är det en massa bilar som kör och kör men stannar när en lampa blir röd. Då går familjen över vägen. Sen är det en väldigt lång bil, nästan som en lastbil fast den har människor i sig istället för hö, och den åker de med i. Hejkon Bacon tycker att alla människor på bussen borde klappa i händerna när hon kommer på, hon är ju där för att hjälpa människor att få jul. Men alla verkar titta på något annat, faktiskt lite dålig stil tycker Hejkon Bacon och det säger hon till dem men då hotar pappa med att de genast ska gå hem.

Sen går de av och går in på en stor öppen plats där det inte är några bilar men en massa människor. Och en massa små hus som det luktar jättegott ifrån.

”Här är det!” ropar Alice och springer fram till en bod där det hänger tomtar, kottar, änglar och runda fina kulor som glittrar. ”Jag vill ha en sån!” och hon pekar på en glittrande polkagriskäpp. ”Eller en sån. Nej, en sån där vill jag ha” och så petar hon på flera små klockor som sitter i samma ögla. Klockorna klirrar så fint så det nästan inte hörs bland alla människor.

”Vilken ska du ha Pontus?” frågar Alice. Pontus tittar sig omkring och pekar sedan på en kula med Toker på. Han har nästan alla dvärgar nu, även om han säger till sina kompisar att det är Alice julgranskulor.

”Vilken vill du ha Hejkon Bacon?” frågar pappa och böjer sig åt höger och vänster så att Hekon Bacon ska kunna titta på allt pynt. Hejkon Bacon tittar runt, så många fina saker, hur ska hon kunna välja en? Men, där är ju mamma! Den måste hon ha! Glatt börjar hon buffa och fnysa, Alice är den som först ser kulan.

”Såklart!” säger hon och ber expediten ta ned den kulan också.

”Så var det bara granen kvar” säger pappa och går till andra sidan torget. Där står en hel skog, Hejkon Bacon börjar åla sig i bärselen, här vill hon leka. Men det får hon inte, istället får de med sig en gran hem. När de åker buss igen så somnar Hejkon Bacon i bärselen och hon drömmer om hur hon ska leka i skogen som de ska ha hemma.