Action... (fotoutmaning)

När februari månads teman presenterades så stod där ”Aktion” vilket fick mig att tänka på att agera för något, eller mot något. Aktion, manifestation, demonstration. Väskor på statyer är ju en sådan aktion som har varit aktuell nu det senaste. Jag har alltid, oreflekterat, gillat fotot på damen som dänger handväskan i huvudet på en nazist. Inte för att våld är ok utan för att det har känts som en såndär impulsiv ”nä, nu räcker det”-handling som jag önskar att jag kunde ge uttryck för oftare. Fast utan att dänga till folk.  

Nu när bilden har blivit aktuell genom den nekade statyn så har jag läst mer om bilden, blanda annat här. Jag gillar fortfarande ställningstagande men har fått inse att händelsen kanske inte alls står för det jag, och säkert många andra, har trott att den står för. Tydligen så var det en motdemonstration innan nazisternas demonstration. Efter denna motdemonstration agerade sedan en del människor som en mobb och anföll nazisterna. Om damen på fotot var en del av denna eller om hon råkade gå förbi vet jag inte.  

Jag tycker fortfarande inte att yttrandefriheten ska ge rätt att kränka mänskliga rättigheter.  Men att vara del av en mobb som fysiskt ger sig på demonstrerande oliktänkande är inte heller att värna om yttrandefriheten, då finns det andra sätt att visa sin avsky på.

Och från detta så skall jag på nått sätt ta mig vidare till dagens fotoutmaning som någonstans börjades stavas ”Action”...

Action som i snabba rörelser. Men då kort slutartid inte är något som min mobil känner till så jag fick anlita modeller som agerade actionartat i stillhet :-)

Fyllt år har jag ju liksom gjort och redan när jag i januari bjöds på god spindelmanstårta så bestämde jag att jag skulle göra en sådan chokladtårta när jag fyllde år. Fram tills nyss så har jag haft typ tusen olika dekorationsplanen men när jag fick en drös ljus av grannen så föll valet på denna lite dramatiska dekoration.

Här seglar kärleksbåten i all stillhet. Men vad är det som skymtar i bakgrunden?

En (hårig) jättebläckfisk!

Hur ska det gå för kärleksbåten?

Hos fröken foto kan du se hur andra har tolkat dagens tema.

Fler återbrukade/anpassade möbler - Monthly Makers februaritema

Monthly Makers februaritema är återbruk så jag passar på att visa upp fler av våra anpassade möbler.

Där jag bodde förrut hade jag många billybokhyllor och vi ville ha en sådan i hallen men med halvdörrar vilket jag inte hade. Så ramlade vi på en på loppis, en 60-bred som var ihop skruvad med en bennohylla vilket gjorde att det hade gått att montera två 40-breda halvdörrar på den.

Nu blev den inte så klockren i hallen som vi trodde, de där små facken som vi tänkte att vi skulle använda kom liksom för långt bort för att vara direkt praktiska.  Visst hade det gått att kliva in några steg men vi får in grus i läggenheten så det räcker ändå. Och 20 cm hyllpan till är ju faktiskt plats för ytterligare ett par skor. Så en hylla på gamla stället monterades isär och fraktades hit och så fick dörrarna flytta över till den.

Nedersta hyllorna fick bli skoställ så där satte jag plast. Den övre av de två är ett hyllplan som hör till bokhyllan. Den nedersta, där befintlig hylla sitter fast, är en lös trädbit som jag köpte på loppis. Frågade efter nått hyll-liknande i gediget trä till ett annat projekt men så passade den så bra i hallhyllan där den ger det där lite extra djupet. Plasten är från en kapsejsad vakuumförpackning, rejäl plast i dem så de är användbara till mycket även om min upplevelse är att de inte funkar så bra i längden just för vakuumförvaring.

Innanför dörrarna ryms tvättkorgar, toapapper och en massa skruv, spik och annat bra-att-ha pill. Skönt att slippa se det.

60-hyllan och benno tänkte vi lämna tillbaks till loppis, vi hade ju ändå gått med vinst då hela skapelsen kostade mindre än dörrarna skulle ha kostat nya. Men så ville jag ju ha en hylla ovanpå min sekretär och kom på att jag skulle såga av 60-hyllan. Vid sådana tillfällen saknar jag att bo i kollektivhus, det var så smidigt att ha tillgång till ett stort rum med gemensamägda verktyg och plats att fixa på. Jag gillar verktyg och det är lite farligt och mycket dreggelframkallande att ”råka” hamna på den avdelningen på olika varuhus. 

En kväll kom brorsan förbi och då kapades båda hyllorna så nu ser det ut såhär ovanpå sekretären. Eller nästan, det här kortet tog jag när jag plockade ur allt som var intryckt i ett försök att få lite mer ordning. Pysslet förvaras för övrigt sedan flera år i godislådor som matbutikerna gladeligen brukar skänka bort.

Eftersom hyllplanen satte tätt så blev det inte mycket kvar av bokhyllan så den skruvades isär och las till samlingen av ”vid behov”-material. Just en sådan ”vid behov”-bit kom till användning till det som var kvar av benno. Vänd upp och ned och med en av slattarna ovanpå så blev det en sån där förvaringshylla som vi ville ha nära ytterdörren.

Så med lite loppisfynd, lite befintligt helt och trasigt och lite slattar från nytt så har vi nu en funktionell skohylla/tvättskåp mm, en avställningsyta med plats för småförvaring och en pysselhylla till min sekretär. Kvar att göra är, kanske, att hänga upp ett tyg framför pysselhyllan för att ge ett mindre rörigt intryck till rummet och att måla med metallfärg på halvdörrarna så att de funkar som anslagstava. Skulle gärna vilja måla även med tavelfärg men då skulle vi ha kritdamm på oss mest hela tiden och även om det väl vore en form av återbruk så känns det inte som en så kul idé.

Nu väntar jag spänt på vad temat för mars ska bli. Häng på du också, Monthly Makers pågår året ut. 

Ord - via mina händer denna vecka

Så var skrivarkursen igång. "Skriv vidare!" heter den och är en peppkurs med två veckor emellan träffarna så att man ska få en hel del skrivet. Såhär första gången körde vi lite övningar som visade sig ha temat "skriv om, gör om" vilket även är första hemuppgiften. Det passar mig ypperligt för jag valde kurs utifrån att jag vill plocka upp den där långa berättelsen igen och behöver återkoppling för att komma vidare. Den blev nämligen vilande för att jag inte kom någonvart med den ena karaktären, det mesta kändes bara platt i den delen av berättelsen. Så i början av veckan bestämde jag mig för att utgå från en bit som jag tycker var bra och jobba om/börja om utifrån den. Jag håller fortfarande på att lära känna karaktären så jag behåller den texten för mig själv tills det är dags för inlämning. Här delar jag med mig av en text som kom till i en övning på lektionen, nu lätt omarbetad. 

Övningen gick ut på att alla fick ett papper med en mening på, uppgiften var att byta ut ett ord och skriva den nya meningen under den första. Sedan skickades pappret vidare och nästa person gjorde detsamma. Pappren gick runt tills man hade fått tillbaks det papper man började med. Då fick man fyra minuter på sig att välja ut två meningar och skriva en text där dessa ingick.

Och jo, det har gjorts semlor här också under veckan. Med rosenvatten i fyllningen. Rekommenderas.

Jag har två tusen vänner! Och då gick jag med i facebook först för några veckor sedan. Egentligen har jag inga vänner, jag vill ha det så för människor är mest till besvär. Det ska ges och tas och pratas känslor och inga vettiga intressen har folk. Vad ska man då prata för? Men nu har jag två tusen vänner och fler ska det bli. Tusen grupper har jag gått med i hittills. Jag väljer ut några personer som jag ska tycka samma som, googlar jag fram andra diskussionstrådar och sen är det bara Ctrl C och Ctrl V och så har jag hoppat in med i gruppdiskussionerna.

När vi har diskuterat ett tag, klappat varandra på ryggen sådär som man tydligen ska, så kopierar jag något mer trams och skickar ett privat meddelande. Efter en stunds skrivande fram och tillbaks så blir vi vänner. Idioterna tycker att jag är så välformulerad.  

Min plan är lika enkel som genial. På nätet har jag hittat en massa projekt som jag börjat lägga ut i grupperna som mina egna och så ber jag om såndär crowdfunding. Och idioterna blir helt till sig, ingen faktagranskning alls. Det kan de nog inte ens stava till. En del blir riktigt engagerade och ger ganska mycket. De kan stå där med lång näsa för min profil är bara fejk.  Jag snor 10 000 kronor. På bara några dagar. Och mer ska det bli.

Vad andra har sysslat med hittar ni här. I en utmaning som tyvärr närmar sig slutet alldeles för snabbt.

Mitt val av dryck.. (fotoutmaning)

Vad det är i muggen är inte så viktigt, så länge det inte är kaffe, som att drycken får intas under en härlig skogspromenad. Varm choklad är en favorit liksom varm äppeljuice som i termosen får sällskap av en kanelstång. En kanelstång kan även få hoppa ned tillsammans med lite andra kryddor i en termos med svart te och varm mjölk.

Här kan du se vilka drycker andra väljer. 

semla ♡ rosenvatten

Det är smidigt när det finns färdigbakade semmelbullar i frysen. Är ju inte alls min förtjänst utan äran för riktigt goda, kanske de godaste som jag minns att jag har ätit, går till sambon. Fyllningen satte jag dock min egen prägel på.

Mandelmassan, brödsmulorna, mjölken och det grova mandelmjölet fick sällskap av lite rosenvatten. Det gifte sig precis så fint som jag trodde. En ny favorit helt klart!

Rosenvatten passar till en massa men man måste tillsätta det varsamt, vi pratar små droppar. Blir det för mycket så smakar det bara parfym.

Lek - yoga games

 

I går hade jag energi nog för att delta i yoga games. "Games" som jag utan reflektion hade översatt med "tävling". Det första passet var superkul. Det andra var också härligt. I natt när jag vaknade till så slog det mig helt plötsligt att "games" också kan översättas med "lekar". Och det var precis vad första passet var, stretchande, muskelutmanande och skrattframkallande lek. Rörelseglädje. Precis som när man var barn.

Att få leka tillsammans med andra och på köpet få en massa träning. Turligt för mig så var det inte så kondiskrävande vilket funkade bra med att hålla andningen lugn (och därmed inte öka på hostan).

Igår kväll var jag helt slut i kroppen men sådär fånleende-glad. Idag är jag mör och latmasken i mig säger att det vore gott att kura ihop mig och sova. Men än så länge vill en större del av mig behålla rörelsen i kroppen så jag har bara landat i sängen några gånger. Musiken går för fullt här hemma och jag dansar och krumbuktar mig. Det är för övrigt smidigt med ståhöjd till datorn när man vill dansa runt samtidigt som man skriver :-)

Jag skulle gärna vilja hitta den typen av lekfull yoga, lättare att komma iväg på en kurs än att köra hemma. I väntan på det så har jag idag tagit tag i det där sedan många år vilande itrim-kortet, anmält mig till en gym-genomgång på onsdag här i närområdet. Inte så lekfullt men ett bra sätt att i egen takt få bygga upp lite välbehövlig styrka så jag orkar leka ännu mer. Den befintliga träningsvärken lär väl kulminera imorgon men släpper förhoppningsvis tills onsdagen. Lite lagom träningsvärk är härligt tycker jag men när allt gör ont då vill jag helst se på film och aldrig mer röra på mig...

 

I mina händer – ♥bus och en magisk krydda

Jag tycker att alla hjärtans dag är mysigt, en extra påminnelse om att visa sina nära och kära att man bryr sig om dem. Och jag älskar att ge presenter; på födelsedagar, till jul och när andan faller på. Att affärerna, inför fjortonde februari, skyltar med geléhjärtan och röda rosor ser jag mer som ett jippo.

Nu i år så började det med en liten buspresent. På en rolig butik log jag när jag under den blinkande skyltningen hittade näsdukar med hjärnan på och medan jag gick runt i butiken så började jag leka med tanken på vår improgris Hacon Bacon. Senast ni hörde talas om honom så skulle han ju dra till Hollywood för att göra karriär. En dag upptäckte vi att han var tillbaks, eller så hade vi kanske glömt att han hade åkt iväg, men här var han i alla fall och ville inte alls prata om sitt filmäventyr. Men nu hade han tydligen nya planer på gång och omtänksam som han är så tyckte han att hans husse skulle ha något att snora i när husse skulle gråta över att grisen återigen beger sig ut i stora världen.

Själv hade jag också slagit in ett paket, hade ramlat över ekologisk timjan när jag letade efter andra kryddor och tänkte att det blev en fin pik om den där timjandoftande falukorven som jag har blivit lovat ganska många gånger nu. Så idag kramades jag lite och passade på att släppa ned paketet på tangentbordet när sambon satt och jobbade.

Men visst är det magiska krafter i görningarna såhär runt kärlekens högtid? För det är dem, och inte tankesnurr, som jag skyller på i detta. Asken med timjan hade nämligen förvandlats till en ask med kummin…

Så där stod vi med kummin som vi inte riktigt visste vad vi skulle använda till men i kylen hade jag vitkål som behövde användas upp och någonstans skvalpade ett minne av kumminstuvad vitkål. Googlade lite och hittade detta (och insåg i efterhand att det var för annan kål). Som vanligt när det är mycket mjölk som ska i redningen så kör jag först lite i taget men sen blir jag rastlös och häller i allt, tänker att det är ju ett färdigt recept och då ska ju mängden mjöl och mjölk funka. Och som nästan varje gång så får jag sen stå där och svära och efterreda. Det smakade ok om än inte lika fantastiskt som det doftade. Och det krävde bara 4 tsk kummin så frågan är vad vi ska hitta på nu. Förslag?

Vad andra har sysslat med hittar ni här.

För två (fotoutmaning...)

Den här helgen handlar verkligen om "för två" för min del och då inte för att det är alla hjärtans dag imorgon. Jag får nämligen hit en god vän, vi har känt varandra sedan vi var små förstaklassare. Det som lockar henne till stan är Yoga games som sker i dagarna tre. Jag är inte ens i närheten av i så god form som hon är så medan hon har fulla dagar så nöjer jag mig med ett pass om dagen. Ser mycket fram emot att dela den här helgen med henne.

Bara en yogamatta än så länge.

Några som också är två är renarna från julfirandet. Två här hos mig, två hos föräldrarna och två hos brorson bus. Jag tycker de ser så härligt glada ut och när jag hittade den här lampskärmen till min befintliga lampfot så fick renarna flytta dit. De ställdes upp så att båda tittade in i rummet men väldigt snabbt hade de hamnat såhär:

Jag tror att de leker tafatt runt lamp-pinnen. Att fota dem ur fokus förstärker den känslan.

Här kan du se hur andra har tolkat dagens tema.

Sockerfri nostalgi och en rolig burk

Jag tycker det är himla roligt med den här i-mina-händer-utmaningen. Främst för att den fungerar så bra som motivation för mig. Under veckan går jag och funderar på vad jag kan fiffla med och jag får i alla fall något av detta gjort innan söndagen istället för att bara fortsätta att fundera. Utmaningen är nästan halvvägs och jag kan redan känna ett stråk av abstinens. Förra året tänkte jag att jag skulle fortsätta att visa upp något varje söndag men det föll direkt. Att det ska vara så svårt att motivera sig själv ibland.

En annan rolig sak med utmaningen är att det blir ett smörgåsbord av bloggar som det är så lätt att kika in hos. Och så är det ju roligt när andra kikar in hos mig. Och när de kommenterar, för det är kul både att ge och få återkoppling tycker jag.

I alla fall, under förra veckan så hade en bloggare firat sin sambos födelsedag och detta med en massa gott, bland annat petit chouxer. Förutom att det aktiverade snålvattnet hos mig så drömde jag i natt en massa om min farmor och farfar. Två underbara människor. Min farfar hade ”sockersjukan” som diabetes kallades då. Han åt rejäl mat men inte så mycket socker, en kosthållning som känns aktuell idag för väldigt många även utan diagnosen diabetes. När vi andra fikade hemma oss så fick han ofta en smörgås, något som jag som barn och ungdom tyckte var lite orättvist. Missa alla goda kakor liksom. Så när jag blev tonåring så började jag försöka baka dels med sötningsmedel och dels sånt som inte innehöll socker. Jag vet att jag även köpte ”sockerfritt” godis till honom som present och julklapp. När jag hade flyttat hemifrån bjöd jag vid ett tillfälle på en petit chouxkrans, tror den var fyllt med bär och grädde. Jag minns fortfarande hur nöjd jag var över att alla fick samma. Senare, minns inte om det handlade om månader eller år, så berättade min farfar för mig att han som inte var van vid kakor och sånt faktiskt tyckte bättre om att få en macka. Mackor gillade han även till frukost och kvällsmat och vilka mackor det var. På sommaren gick han ut i trädgården och plockade en massa sallad och annat som växte där för att sedan tryckte han in så mycket pålägg som det bara gick mellan brödskivorna. Då förstod jag inte tjusningen men numera kan jag tänka på honom när jag gör mackor med sallad i.

Socker försöker även jag dra ned på främst genom att äta bra mat så att jag inte blir så sockersugen. Det går ju bra, i omgångar. Sedan trillar jag dit igen när jag är trött eller allmänt less. Jag har inte varit en sån godisråtta tidigare, är uppväxt med att det nästan alltid fanns nått hemma men att det inte innebar att man snaskade jämnt och ständigt. När jag har en bra matperiod så blir jag som sagt inte sugen på socker i sig. Men jag blir sugen på att kunna ta något gott. Ibland funkar det att ta en frukt istället. Ibland äter jag ändå godis bara för att och då kommer jag in i sockersuget igen.  Så nu ska jag hämta inspiration här och också se till att skapa mig en låda med bra godsaker. För även om det kanske inte är bra att småäta så vill jag ha den där känslan av att ibland få ta mig något gott. Något gott som faktiskt smakar gott även när jag inte är sockersugen.

Jag har redan köpt mig en burk, nu gäller det att fylla den.  Har ni tips på saker att göra som klarar av att ligga framme några veckor så får ni gärna länka bland kommentarerna.