torsdag 1 december 2016

Att skapa och själv få upptäcka (eller "när faster fick öva sig på att hålla tyst")

Min pappa fyllde år under hösten och vi firade honom hemma hos Brorson Bus med familj. Eftersom Brorson Bus tidigare har tyckt det är jättekul att dekorera ljus så tog jag med mina ljuspyntsgrejer och såg fram emot en rolig stund tillsammans och en rolig present att ge till pappa/farfar. Fast just denna dag kom både leka med kompis och titta på tv före att umgås med mig så Brorson Bus började med att sitta bredvid och se purken ut. Fast jag hann bara sätta på den orangea bården så satt han nära och ville göra resten. Härligt!
Det här ljuset har massor med färg, jag lovar!
Ljuset ovan är det första vi dekorerade. Jo, det är dekorerat med massor med färg. Brorson Bus tyckte att alla färgerna var så fina så han hade på massor av varje och tog sedan pensel och började blanda. Det blev så fint så fint med alla olika färger som skapades av våra fyra. Och han ville ju att ljuset skulle bli ännu finare så han blandade på. Och jag satt bredvid och bet mig i tungan. Och så plötsligt kom det som jag hade väntat på:
 "Var tog färgen vägen?"
Jo, jag minns det där från fingerfärgsmålning på lekis. Ju mer färg jag klickade på och kletade runt med, ju finare blev det. Tills plötsligt alla färger var borta och jag hade en brun sörja på hela pappret.

 På andra sidan blandade han lite försiktigt och såg när det började bli brunt.

 På nästa ljus blandade han inte alls utan satt på guldigt vaxband istället.

Och sedan var ljusen slut och jag fick reda på att jag skulle ha tagit med fler. Det är härligt hur snabbt det kan svänga. För min sinnesfrid så räckte det nog med två ljus, kan säga att jag fick en rejäl övning i att man ska använda det man har, Brorson Bus lider inte av det där att spara bra saker till ett odefinierat 'senare', och att hålla tyst och låta honom få upptäcka saker själv.












8 kommentarer:

  1. Så kul med skaparlustan! Minns när mina barn fick tag i min klistermärkessamling hemma hos mormor. Jag hade inte velat använda mina klistermärken som barn, utan sugit på karamellen så att säga. En halvtimme tog det så var den samlingen uppklistrad. Fast jag behövde ju inte den mer men lite skar det i mig att de bara använde alla så där bums och sedan ville ha något nytt att göra efter en halvtimme.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, jag sparade och sparade också på mina klistermärken för jag ville inte använda dem "i onödan". Förstår helt klart känsla när barnen var klara med den på en halvtimme. Min samling gav jag bort förra året, så slipper jag se hur den används...

      Radera
  2. It is such a beautiful candle! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. The most beautiful in the world if you ask him :-)

      Radera
  3. Hahahaha.. tänk om min syslöjdslärare hade varit lika pedagogisk som du!! Enastående!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Men... jag har några timmar i taget, inte klass efter klass dagarna i ända :-) Har sagt det förut när jag har samarbetat med lärare, jag är inte avundsjuk på detta med att förhålla sig till så många elever på en och samma gång. Imponerad dock av de lärare som klarar av det. Själv funkar jag bättre enskilt eller i små grupper. Tur att man är olika.

      Radera
  4. Vad mysigt det låter att dekorera ljus ihop med Brorson Bus och upptäcka vad som händer när man blandar färger. Minns också den där förvåningen från barndomen hur vackra, klara färger blev tråkigt brunt när de blandats för mycket. Misstänker för övrigt att det var därför alla var rörande överens om att brunt var "fulaste färgen." =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du nog rätt i. Brunt var till och med länge en "icke-färg" för mig även vad gällde kläder.

      Radera

Lämna gärna ett avtryck.