måndag 9 november 2015

Äntligen adventstid!

Igår skrev jag om hur det kommer sig att vi firar advent i veckorna sju. Idag visar jag upp själva ljusen, och mina funderingar kring vilka handlingar som befäster normer.

Förra årets adventsfirande började med ganska anonyma ljus, tre var vita och hade röda stjärnor på sig och fyra var röda med guldstjärnor. Men sedan så pysslade vi ljus tillsammans med vänner och de tre sista ljusen byttes mot ganska galet dekorerade sådana. I år infaller ju lucia på tredje advent och jag fick en idé om att pynta det ljuset till en lucia. Det är för övrigt ett av de ljusen med stjärna som fick ny skrud, stjärnan blev rött band. Ivrig som jag var så väntade jag inte tills vaxpennan hade stelnat utan tänkte att om jag bara höll reda på var jag höll fingrarna så skulle jag kunna fortsätta med ljuskronan direkt. Det gick ju sådär kan man säga, rätt som det var så hade jag svarta fingeravtryck lite här och där på ljuset och på lucians haka. På ljuset gick det att ta bort men på hakan blev det fläckar. Då bestämde jag att lucian fick ha skägg. När DenDär såg min skapelse så utbrast han "Jesus". Ja, ja, inte alla som har Jesus som lucia hos sig.

Efter denna Jesuslucia så kom jag på att jag ville ha en enkel tomte, typ en sådan som skulle kunna dyka upp ute i skogen eller i vrårna. Det gick lätt och snabbt genom att dutta lite vitt stearin på ett redan rött ljus och sedan rita ögon och mun med vaxpennan. Och av bara farten tog jag sedan ett brunt ljus och gjorde en pepparkakshen.

I efterhand insåg jag att det bara är det vita ljuset som har en ansiktsoval i ljus hudfärg. Att tomten är röd i ansiktet känns ok men att pepparkaksmänniskan har ett brunt ansikte kändes lite jobbigt, blackface typ, och jag frågade mig själv om jag genom detta bidrar till att förstärka det vitnormativa. Samtidigt är den ju i linje med tomtens minimala uttryck, minus håret. Om man ville skulle man kunna koppla tomtens hudfärg till "rödskinn" men den kopplingen känns mer avlägsen än blackface. Det är svårt det där att veta vilka av ens handlingar som befäster normer som man egentligen inte gillar. Efter en del grubblande så bestämde jag mig för att mina adventsljus i år får se ut såhär.
Klockarbarns julutmaning.

8 kommentarer:

  1. Åååh, gillar det! Så cool ljusstake det blev! Svårt göra peppisen på annat sätt. Möjligen göra ansiktet vitt då. Vore även snyggt göra regnbågsflaggan av ljusstaken med ett ljus i varje färg kom jag på nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Regnbågstanken gillar jag massor. Färgerna, budskapet och så att det, liksom adventsljusen, är ett perfekt sätt att rensa ut udda ljus.

      Radera
  2. Vilken kanonidé. Ni måste ju bli på galet bra humör varje gång ni ska tända ljusen. De är så coolroliga.

    SvaraRadera
  3. Underbart att se dem samsas i en och samma ljusstake! Jättecharmiga!

    SvaraRadera
  4. Mitt favoritljus är helt klart julgranen!
    Jag tänker att vi bara genom att reflektera över våra handlingar och genom att sätta ord på dem håller vi oss borta från att befästa dammiga normer. Jag tror att alla kan se bara genom att titta på din ljusstake att du inte låter gamla värderingar styra dig i vardagen utan att du gärna anammar det nya!

    SvaraRadera
  5. Snyggt med en sort av varje i ljusstaken. Jag älskar ditt Lucia ljus <3

    SvaraRadera
  6. Alltså, det lyser verkligen igenom hur mycket glädje det är i det som du skapar. Och jag tycker banne mig att ljusen nästan ser ut som en regnbågsflagga som de är nu. Kanske lite dovare toner än prideflaggan, men med en Lucia som ser ut en aning som Conchita Wurst så räknas det nog ändå! ;-)

    SvaraRadera
  7. Skickar en länk där du kan se mer av lampan i sovrummet. Det är en annan slaktad lampa som fick knappar på sig http://mitthemarminborgnaturligtvis.blogspot.se/2013/03/lampa.html

    SvaraRadera

Lämna gärna ett avtryck.