torsdag 27 mars 2014

Kreativiteten

Det var ett bra tag sedan jag riktigt försjönk i något kreativt, sådär bara försvann bort och efteråt undrade var alla timmar har tagit vägen. Just nu ligger min långa berättelse utspridd på vardagsrumsbordet i väntan på att jag ska sjunka in i den och ta reda på vad som händer med karaktärerna. Jag ser fram emot den stunden när den än behagar komma. I övrigt har det mest varit lite småpyssel på sistone, inte att förringa då jag har njutit av det och njuter av resultaten. En hel del skissar jag bara för att det är kul, sitter kvar sedan jag illustrerade min adventskalender. Jag har funderat på varför jag inte storpysslar så mycket längre, tror det är en följd av Den stora utrensningen (TM). Jag njuter fortfarande av att inte ha det så belamrat och jag kan ofta komma på saker som vore roliga att göra men som jag känner att jag faktiskt inte vill ha här hemma även om de är fina saker. Det jag däremot har börjat göra är att läsa andras pysselbloggar, det är härligt att se hur andra leker och leka med tanken att göra något liknande. Vissa idéer sparar jag för framtiden och vissa inspireras jag av i vardagen. Blogguppmaningen I mina händer har funkat som en katalysator för mig och några söndagar fått mig att faktiskt ta tag i något småpyssel. Nu är uppmaningen slut men jag njuter vidare då jag via den har hitta till ännu fler pysslare. En av dem som jag nu tittar in hos titt som tätt är Lonelyfield som har många roliga skapelser och betraktelser. En av hennes skapelser vill jag faktiskt ha här hemma, eller rättare sagt i jackfickan. Fast om det ingår en sötunge i den alldeles underbara tunikan så vill jag vinna den istället. : )

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzu_w9fOY2BMU2DEThcx2kJviVgS1QyofkrXf9iDOulgQ8lvCqd59yKKdUMEMMj4oJPm5P-9PoOdLrLeNXK0TpTevgUrPkk8TNBKHysw_N1GXYG8yGfd-A97VR3HorQRK_VZsAFpS6M4I/s640/blogger-image-1424178725.jpg
 


söndag 9 mars 2014

Tea for two?




Runt lunch blev det härligt soligt här i min stad, sedan tog det mig några timmar av hastigt påkomna ”måsten” innan jag faktiskt tog mig ut på promenad. Gick genom ett villaområde, många som var ute och räfsade löv, beskar träd och allmänt hus- och trädgårdsfixade. Jag förvånade mig själv med att plötsligt känna en stor lust till att ha hus. Jag som gillar att så och skörda men inte skötandet däremellan. Efter några steg insåg jag att det inte var huset som sådant som jag suktade efter utan att vara två och göra saker tillsammans, ha gemensamma projekt. För i de flesta trädgårdar så var det fler än en som fixade.




Väl hemma började jag göra vårfint på balkongen men så långt som att knata upp på vinden och kånka ned balkongbordet kom jag inte idag, det får bli en annan solig dag. Nu är det i alla fall sopat och klart där ute. En av växterna har redan börjat visa upp sig, gräslök och rabarber ser fortfarande höstvissna ut. Kanske dags att så också? I år blir det nog bara tomatbuskar, denna synnerligen smidiga balkongväxt. Kryddgrönt hade jag förra året men de drunknade under min semester, får bli ny placering av den balkonglådan i år. Zucchini är underbart tacksam att odla och ett gott tips till alla som har en plätt. Som balkongväxt tog den dock lite för mycket utrymme. Fast lite sugen är jag på att testa en klättervariant.

Jag skrev ju tidigare om mina tankar på tehyllor. Trots allt sökande bla på den stora möbeljättens hemsida efter vägghyllor så hade jag totalt missat en badrumshylla som bara bad om att få sitta på min köksvägg. Vänd upp och ned var den exakt den hylla som jag hade letat efter. Nu på kvällen roade jag mig med att skriva ut mina favoritteer med hjälp av föräldrarnas gamla dymo. Det är något särskilt med de där färgade plastbanden med uttryckta bokstäver. Min välling fick ingen etikett, den fick ett klistermärke istället. Ett ”my little pony”-klistermärke som jag hittade i gömmorna. Sådär fluffigt och fint känns det i min mage när jag druckit välling. Kakaoburken fick också vara med på tehyllan, den är hittat hos mina föräldrar. Texten ”god och närande” om kakaon i sig tycker jag är underbar liksom (som inte syns på kortet) ”Tänk på barnen, giv dem mazetti ögon cacao”.

Så nu är tehyllan i ordning. Nu undrar jag bara var den där som jag ska dricka te med har tagit vägen...